Första tiden som gravid

Hej fina. Hoppas ni mår bra. Stort tack för alla grattis och lyckönskningar kring min graviditet. Jag måste erkänna att denna graviditet inte var fullt så planerad som den med Nora var. Eller vi har inte använt något preventivmedel så det är inte så att jag gjort något för att inte bli gravid heller. Men man har väl tänkt att amning, energi- och tidsbrist helt enkelt gjort att det inte är stor sannolikhet att jag blir gravid, väldigt naivt. Med Nora höll jag stenkoll på min ägglossning och vi verkligen försökte aktivt. MEN trots att vi denna gång inte riktigt försökte att bli gravida kom det positiva beskedet som en väldigt glad överraskning. Det var självklart att vi skulle ha även det här barnet från den dagen vi fick veta. 

Första tiden som gravid

Jag fick veta att jag är gravid under tiden vi bodde i Omaha. Min mens var sen och vi trodde båda att det nog berodde på jetlag, tidsomställning som påverkar kroppens hormoner och så. Carl trodde att chansen att jag faktiskt var gravid var max 30% och jag kände typ 50%. Men när jag tog testet, när mensen var typ två veckor sen, kände jag mig säker. Och så var det ju! 

Första trimestern

Första tiden som gravid, den första trimestern, var jobbig. Vi bodde i Omaha och Carl jobbade typ 12-14 timmar om dagen, ofta även helger. Nora var väldigt energisk och jag mådde illa och ville helst bara vila hela eftermiddagarna. Men det funkar ju inte med en vild bebis. Jag var så trött, en äkta ”mombie” och det var många dagar som jag grät för att jag kände mig så utmattad. 

Jag var såklart glad över graviditeten men man har ju inte riktigt tid att vara lika medveten om den när man har ett barn att ta hand om. Sista två veckorna anlitade vi en nanny som kunde hjälpa mig med Nora ett par timmar några dagar i veckan. Hon lekte med henne så jag fick en liten stunds vila. När jag var gravid med Nora mådde jag inte illa men den här gången har jag haft svårt att äta, särskilt på morgnarna. Har inte kräkts som tur är men gått med den där konstanta illamåendekänslan. 

Första besöket hos mödravården 

Barnmorskecentralen jag gick till sist jag var gravid hade stängt ner så nu går jag till privata Mama Mia! som håller till i samma hus som vårdcentralen jag går på för min hypotyreos. Smidigt! Vi bokade en tid dagen efter vi kom hem till Sverige igen. Då jag inte visste hur långt gången jag var fick jag ett tidigt ultraljud under det första besöket. Mysigt att se din lilla bebis och efter det kändes graviditeten mer ”på riktigt”. En skillnad i denna graviditet är ju att jag får gå på alla besök/ultraljud själv. Carl behöver ju vara med Nora. 

Men på första besöket var Carl och Nora med och då pratade vi även kort om min jobbiga förlossning när Nora kom. Jag kommer nog gå och prata med någon om det men jag vill våga föda vaginalt igen men den här gången får man nog avbryta för kejsarsnitt OM det blir en lika svår och långdragen förlossning. Men jag känner att jag nog primärt vill föda vaginalt igen och hoppas på en snabb och enkel förlossning utan komplikationer denna gång. 

Sparar kub, berätta på jobbet och lite annat till nästa blogginlägg då jag måste iväg nu snart. Ha en underbar dag! Några bilder nedan.